Susanna

Tänker skriva ner mina tankar jag har just nu.. Så dt blir inget vanligt inlägg..

Jag har tänkt jätte mycket på dåtiden, nutiden och framtiden. För ett år sedan (21/11 2006), var jag nära döden. Yes box, Susanna hade stoppat i sig 36 tabletter och hamnade på sjukhuset. Sada följde med. Pappa åkte efter ambulansen. Erik va i chock. Mamma var inte ens hemma. Jag minns den dagen som om dt var igår. Jag både hatar och älskar mig själv för dt jag gjorde. Hatar för att jag försörde mig, mina relationer. Älskar för att jag äntligen vågat göra någonting, äntligen vågat visa vad jag verkligen kände.  Men varför just tabletter kan man ju undra. Ja, varför tabletter Susanna? Tja.. Jag ville dö, tänkte att tabletter finns på varenda självmordsbild, i varenda film, i varenda bok. Samma sak från många olika saker, helt enkelt. Så jag tog dom och jag åt dom. Hjälpte dt? Jodå, just då blev jag tjock i huvudet, började snurra, fick en konstig känsla i kroppen. Dt kändes som att allting rann ur mig. Alla problem skulle snart vara ett minne blått. Mitt liv skulle snart vara ett minne blått. Jag somnade.
Men nu sitter jag ju ändå här, ett år senare, och undrar vad som hänt under året. Jag har förlorat kompisar och fått nya. En bättre familjesammanhållning också. Men ändå fattas någonting. Liksom.. DET fattar, om du förstår vad jag menar? Dt har gått så fort. Jag har mognat och växt i mig själv. Jag borde vara stolt över mig själv, men den där dagen förföljer mig. När jag är som lyckligast, kommer den där dagen upp i tankespåret. Varför? Varför? Varför? Suck.. Jag är en hopplös historia. Hela jag, mitt liv och allting. Nej.. Nej nej nej!
Jag är rädd också. Jag är rädd att förlora alla dom jag litar på, kan prata med, kan vara mig själv med. För hur många vet egentligen vem den riktiga Susanna är? Hon som gömmer sig bakom leendet och de klarblåa ögonen, vem är hon egentligen? Well, dt är jag men du har bara inte lärt känna mig. Du kanske inte har tillåtits att lära känna mig. Jag puttar gärna undan folk jag inte känner mig trygg med. Ingen ska någonsin komma nära! Dt är en mening som fastnat i mitt huvud and wont go away. Allt dt här jag skriver just nu, vet ingen annan. Ingen ..