Fredag - This is my life
Hallå hallå !
Låg nyss och såg på tv. Alla andra är i Nynäs, men jag tror jag precis hörde bilarna rulla upp här på tomten. Ialla fall, jag låg där och tänkte på vad jag skulle ta och skriva om. Jag kom på att jag kanske kan skriva om killarna i mitt liv ? Yes, I know; vääääldigt intressant, men jag har faktiskt inget annat att skriva om. Jag kommer nog att gå inte på nåt annat ämne vart efter jag skriver, men dt får ni väl se sen. Sen vill jag även få min tid att gå lite fortare. Vill du inte veta, sluta då att läsa.
Okej, i trean så var dt väl typ 'får jag chans på dig?' och så fortsatte dt väl ett tag .. Eller jag har ingen aning, men då fanns ialla fall inga seriösa förhållanden. Den första killen jag någonsin 'strulade' med (you know, rulla tunga) var med någon turk från Södertälje. Ångrar dt, men dt är väl ändå ganska glömt nu. Kommer inte ens ihåg vad han hette, så dt spelar ju absolut ingen roll. Han räknas inte helt enkelt.
Mitt första, kanske längsta, seriösa förhållande var med Chippen. Kärleken är blind som man säger och shises vad dt stämmer. Ångrar honom mycket mycket, men gjort är gjort. En del saker hann vi med under våra fem-sex månader tillsammans, men usch usch ! Otrogenhet och opålighet, så kan man förkorta förhållandet.
Men eftersom att dt alltid kommer solsken efter regn (tvärtom sägs dt, men även detta stämmer), så medförde mitt förhållande med Chippen, en mycket bra vän. Sebastian hette han. Våran vänskap utvecklades nog mer åt kärlekshållet, men till en början var vi bara två människor som hjälpte varandra ur två förhållanden. Han var inte ritkigt lika 'snabb' på att komma över sina känslor för sitt ex (inte lika snabb som jag ialla fall), så när jag var redo för attta nästa steg, var inte han dt. Eftersom att man båda ska vara lika redo, hände inget. Mina känslor flagnade bort och när han var redo, var inte jag dt. Tyvärr måste jag väl säga, eftersom att han var en av dom som verkligen förstod sig på mig. Idag har vi ingen som helst kontakt, vilket är lite synd tycker jag.
Efter Maski har jag inte haft någon pojkvän eller någonting liknande. Bara någon som mn varit lite småintresserad av, men dt har aldrig hänt någonting liksom. På båten fanns dt dock två stycken personer man verkligen önskar att man hade kontakt med, men jag vet inte .. Eftersom att båda bor i Finland så verkar dt något hopplöst. Men man vet väl aldrig.
Så kort och gott kanske man kan sammanfatta allting med att jag endast haft ett enda seriöst förhållande. Vet inte ens om dt var seriöst, då personen i fråga faktiskt är Chippen, men ja .. Jag kan inte säga att jag ångrar att jag inte är 'ute på marknaden', för jag trivs som singel. Man kan göra precis vad man vill utan att känna några som helst skuldkänslor. Dessutom kan man vara med hur många som helst samtidigt, då man aldrig är kopplad till någon. Förstår ni vad jag menar ?
Livet är vad man gör dt till. Jag har nu valt att leva som singel tills jag hittat mig själv. För just nu går jag mest runt och undrar vad som kommer hända med tillvaron. Vilka kompisar kommer jag fortfarande ha kontakt med efter sommaren? Kommer min relation till Erik förändrar nu när jag börjar gymnasiet? Kommer dt verkligen att hända alla dessa dålga grejor i familjen? Ni har ingen aning om vad jag menar med 'dåliga grejor i familjen', jag har bara berättat dt för mina två närmsta vänner. Jag kommer nog inte att dela med mig av dt här i min blogg, trots att jag skulle vilja. Jag vet att dt finns en del personer som läser denna blogg, som bara tycker dåligt om mig.
Men återigen; jag är bara en människa, precis som du !
Låg nyss och såg på tv. Alla andra är i Nynäs, men jag tror jag precis hörde bilarna rulla upp här på tomten. Ialla fall, jag låg där och tänkte på vad jag skulle ta och skriva om. Jag kom på att jag kanske kan skriva om killarna i mitt liv ? Yes, I know; vääääldigt intressant, men jag har faktiskt inget annat att skriva om. Jag kommer nog att gå inte på nåt annat ämne vart efter jag skriver, men dt får ni väl se sen. Sen vill jag även få min tid att gå lite fortare. Vill du inte veta, sluta då att läsa.
Okej, i trean så var dt väl typ 'får jag chans på dig?' och så fortsatte dt väl ett tag .. Eller jag har ingen aning, men då fanns ialla fall inga seriösa förhållanden. Den första killen jag någonsin 'strulade' med (you know, rulla tunga) var med någon turk från Södertälje. Ångrar dt, men dt är väl ändå ganska glömt nu. Kommer inte ens ihåg vad han hette, så dt spelar ju absolut ingen roll. Han räknas inte helt enkelt.
Mitt första, kanske längsta, seriösa förhållande var med Chippen. Kärleken är blind som man säger och shises vad dt stämmer. Ångrar honom mycket mycket, men gjort är gjort. En del saker hann vi med under våra fem-sex månader tillsammans, men usch usch ! Otrogenhet och opålighet, så kan man förkorta förhållandet.
Men eftersom att dt alltid kommer solsken efter regn (tvärtom sägs dt, men även detta stämmer), så medförde mitt förhållande med Chippen, en mycket bra vän. Sebastian hette han. Våran vänskap utvecklades nog mer åt kärlekshållet, men till en början var vi bara två människor som hjälpte varandra ur två förhållanden. Han var inte ritkigt lika 'snabb' på att komma över sina känslor för sitt ex (inte lika snabb som jag ialla fall), så när jag var redo för attta nästa steg, var inte han dt. Eftersom att man båda ska vara lika redo, hände inget. Mina känslor flagnade bort och när han var redo, var inte jag dt. Tyvärr måste jag väl säga, eftersom att han var en av dom som verkligen förstod sig på mig. Idag har vi ingen som helst kontakt, vilket är lite synd tycker jag.
Efter Maski har jag inte haft någon pojkvän eller någonting liknande. Bara någon som mn varit lite småintresserad av, men dt har aldrig hänt någonting liksom. På båten fanns dt dock två stycken personer man verkligen önskar att man hade kontakt med, men jag vet inte .. Eftersom att båda bor i Finland så verkar dt något hopplöst. Men man vet väl aldrig.
Så kort och gott kanske man kan sammanfatta allting med att jag endast haft ett enda seriöst förhållande. Vet inte ens om dt var seriöst, då personen i fråga faktiskt är Chippen, men ja .. Jag kan inte säga att jag ångrar att jag inte är 'ute på marknaden', för jag trivs som singel. Man kan göra precis vad man vill utan att känna några som helst skuldkänslor. Dessutom kan man vara med hur många som helst samtidigt, då man aldrig är kopplad till någon. Förstår ni vad jag menar ?
Livet är vad man gör dt till. Jag har nu valt att leva som singel tills jag hittat mig själv. För just nu går jag mest runt och undrar vad som kommer hända med tillvaron. Vilka kompisar kommer jag fortfarande ha kontakt med efter sommaren? Kommer min relation till Erik förändrar nu när jag börjar gymnasiet? Kommer dt verkligen att hända alla dessa dålga grejor i familjen? Ni har ingen aning om vad jag menar med 'dåliga grejor i familjen', jag har bara berättat dt för mina två närmsta vänner. Jag kommer nog inte att dela med mig av dt här i min blogg, trots att jag skulle vilja. Jag vet att dt finns en del personer som läser denna blogg, som bara tycker dåligt om mig.
Men återigen; jag är bara en människa, precis som du !
Sötnosar som skrivit sin åsikt
